Karpal tunnelsyndrom

Personer som arbetar mycket framför datorer eller utför andra monotona och enformiga grepprörelser mycket i sitt arbete, löper större risk att drabbas av karpal tunnelsyndrom. Förekommer ofta med andra sjukdomar som diabetes. En större andel kvinnor drabbas.

Karpal tunnelsyndrom (CTS) är ett tillstånd som uppstår av kumulativt trauma på handleden på grund av kompression av mediannerven. Det smärtsamma tillståndet uppstår när utrymmet i karpaltunneln, där karpalligamenten och flexorsenorna löper, krymper. När utrymmet krymper hamnar mediannerven i kläm, vilket orsakar känselbortfall, domningar, svaghet, smärta och allmänna svårigheter att använda handen normalt. Syndromet är svårbehandlat och drabbar både män och kvinnor, men är vanligare bland kvinnor. Karpal tunnelsyndrom förekommer oftare bland personer som har diabetes, reumatisk och hypotyreos och är vanligare mellan 40- och 6o årsåldern.

Vad som exakt orsakar tillståndet varierar mellan olika individer, men det drabbar oftare personer som arbetar mycket med datorer eller enformiga grepprörelser som till exempel frisörer. Repetitivt arbete ackumulerar över tid ett trauma som kroppen inte klarar av att återhämta sig efter, vilket orsakar inflammation som leder till kompression om det uppstår en svullnad i karpaltunneln där ligament, muskler och nerver löper.

Symptom

Känselbortfall, stickningar, domningar, svaghet och smärta är vanliga symptom. Smärta tilltar ofta vid aktiviteter som kräver aktivering av fingrarna, framför allt brukar det vara tre fingrar (tummen, pekfingret, långfingret men också den laterala delen av ringfingret påverkas) där symptomen förekommer. Varför dessa fingrar påverkas beror på att mediannerven, som hamnar i kläm i samband med karpal tunnelsyndrom på grund av svullnad inuti karpaltunneln, innerverar dessa fingrar. Smärtan uppstår ofta gradvis över tid, och stärks av repetitiva aktiviter, men kan också vara mer konstant. Ibland kan man uppleva problem med finmotoriken i samband med karpal tunnelsyndrom när det kommer till grepprörelser. Smärtan tilltar ofta under natten, i samband med flexion av handleden, vilket kan förvärra besvären. I sådana fall avtar besvären ofta under dagen om vardagen för övrigt inte kräver aktiviteter där handleden flekteras. Ett bra första steg för att minska smärta brukar vara att undvika aktiviteter som kräver handledsflexion.

Inuti karpaltunneln som går ut till handleden löper nerver, blodkärl och muskelsenor, i ett redan strukturellt trångt utrymme. När utrymmet minskar på grund av svullnad och inflammation blir mediannerven klämd och karpal tunnelsyndrom uppstår.

Kan träning lindra smärta vid karpal tunnel syndrom?

Inuti den smala karpaltunneln passerar blodkärl, muskelsenor och mediannerven. Det repetitiva trauma, som orsakar inflammation och irritation av mediannerven, orsakar en svullnad. Om svullnaden blir kronisk leder till det kompression av nerven vilket leder till domningar, stickningar och den smärta som vi känner igen som karpal tunnelsyndrom. Behandling av sjukdomen går ut på att minska smärta, återskapa normal funktion och förbättra funktion. En typisk behandling kan involvera anti-inflammatoriska läkemedel i samråd med läkare. Ibland används handledsskydd och stödskenor för att försöka behålla handleden i en neutral position och på det sättet minska kompressionen.

Karpal tunnelsyndrom är som sagt svårbehandlat. Ibland går det så långt att det krävs kirurgiska ingrepp för att minska kompressionen, men resultaten är inte optimistiska. Chansen till minskade symptom och förbättring av funktion är 50/50 och på grund av att vi använder datorer mer än någonsin (i hemmet, i skolan och på jobbet) så verkar patientfall med karpal tunnelsyndrom knappast minska i antal med tiden. Målet med rehabilitering är att öka flexibilitet i den främre axelgördeln, förbättra och behålla cervikal hållning (i själva halsryggen) och stärka muskler i den bakre axelgördeln.

Denna datorgenererade anatomiska illustration visar flera olika strukturer som konkurrerar om utrymme i den redan trånga karpaltunneln. Här hittar vi förutom mediannerven även ulnanerven (armbågsbenets nerv) som löper ut mot handleden.

Träning kan hjälpa dig att försöka behålla handleden i en neutral position, som underlättar för att minska kompression av nerven och på det sätt stödja läkning och återhämtning. Här är det viktigt att inte bara stärka muskler utan att få rätt muskler i kedjan att slappna av, samtidigt som vi undviker samma repetitiva uppgifter som har orsakar det kumulativa traumat som gav svullnad i karpaltunneln och orsakade kompression av nerven, samtidigt som vi tränar inblandade muskler på ett nytt sätt. Om du har genomgått rehabilitering för karpal tunnelsyndrom och fått klartecken från läkare eller fysioterapeut, så kan vi på Kraftsportkliniken hjälpa dig att ta nästa steg från rehabilitering till friskvård med ett program som är specifikt anpassat för just dig.

Medicinska Kraftsportkliniken i Göteborg är en specialistklinik inriktad på post-rehabilitering och medicinsk träning. Vi hjälper människor att hitta tillbaka till normalfungerande träning efter perioder av sjukdomar, skador eller operationer. Här sätter vi inga diagnoser. Däremot undersöker vi dina symptom med anamnes och enklare muskeltester. Efter att vi har gått igenom din medicinska historik, och du har fått berätta mer om din personliga situation, hjälper vi dig att ta fram ett anpassat stretch- och styrkeprogram som hjälper dig att återhämta dig från dina besvär så att du kan fortsätta träna med bra progression utan att smärta och andra relaterade besvär förvärras.

En stor utmaning för många som har karpal tunnelsyndrom är att man aldrig riktigt återhämtar sig ordentligt, antingen för att man aldrig gått till botten med sina besvär eller för att man återgått till rutiner som orsakade besvären från första början och aldrig kommer igång med individanpassad träning som hjälper din återhämtning. Är du redo att ta nästa steg och lindra dina besvär? Fyll i formuläret så kontaktar vi dig inom kort.

Tung träning har aldrig varit lättare