Skolios

Många svenskar lider av skolios, en krökning av ryggraden i sidled. Skolios kan orsaka otäcka besvär, däribland kronisk trötthet och nedsatt lungfunktion med andningssvårigheter, men många skoliosdrabbade upplever inga allvarliga symptom.

Skolios är en åkomma där ryggraden är krökt i sidled. Vid skolios kan det se ut som att ryggraden slingrar sig, med en tredimensionell rotation i form av ett S, jämfört med en till synes mer normal rak ryggrad. Någon grad av krökning av ryggraden är vanligt, men när krökningen är mer massiv kan detta orsaka komplikationer, smärta och funktionella besvär. Vid allvarlig skolios kan inre organ vara påverkade, däribland lungor, vilket orsakar kronisk trötthet, andningssvårigheter och besvär kopplade till rörelseapparaten.

Den vanligaste formen av skolios är idiopatisk, vilket innebär att man inte känner till någon bakomliggande orsak till varför krökningen av ryggraden har uppstått. Det betyder inte för den sakens skull att det inte finns någon orsak, bara att man inte har hittat en. Den näst vanligaste gruppen har något som kallas neuromuskulär dysfunktion, vilket innebär att dysfunktioner i muskelsystem och nervsystem har orsakat en skolios (till exempel cerebral pares, myelomeningocele, muskeldystrofi och spinal muskelatrofi), men skolios kan även vara kongenital, vilket innebär att den är ärftlig eller medfödd.

Benlängsskillnader kan tvinga kroppen att kompensera genom krökningar av ryggraden i sidled och tillsammans med skador eller dysfunktion neurologiskt och muskulärt eller missbildning, är detta några vanliga kända orsaker till skolios. Men majoriteten av alla drabbade har s.k. idiopatisk skolios, skolios utan känd orsak. Många som har mildare grader av krökning av ryggraden, vilket inte är ovanligt, upplever inga påtagliga besvär.

En annan vanlig uppdelning eller klassificering av olika typer av skolios som man kan stöta på, är strukturell skolios och funktionell skolios eller strukturell skolios och icke-strukturell skolios. Med klassificeringen kan man skilja på om krökningen av ryggraden beror på missbildning eller dysfunktion i skelett, eller om krökningen beror på muskelanspänningar runt ryggraden som har krökt och roterat den. Att ta reda på om krökningen av ryggraden är strukturell eller icke-strukturell kan vara ett viktigt steg i behandlingen, eftersom det hjälper oss att förstå om krökningen går att justera utan operation. Vid icke-strukturell eller funktionell skolios rätas ryggraden ut när personen lutar sig fram, vilket indikerar är att det är mjukvävnader och muskelanspänningar inblandade i krökningen. Denna typ av skolios kan behandlas ofta med individanpassad träning och sjukgymnastik. Om ryggraden inte rätas ut när personen lutar sig fram, är det en tydlig indikation på att krökningen är strukturell, vilket kan försvåra behandlingen.

Det finns flera olika typer av skolios och vissa är mer svårbehandlade än andra. Strukturell skolios innebär att krökningen av ryggraden beror på deformationer av skelettet. För att räta ut ryggraden vid strukturell skolios kan det vara aktuellt med operation.

Strukturell skolios innebär förändringar, dysfunktioner eller missbildningar i skelettet. Träning kan eventuellt lindra några av besvären kopplade även till strukturell skolios, men för att korrigera krökningen krävs sannolikt operation. Om krökningen är strukturell eller icke-strukturell, så kallad funktionell skolios, är viktigt att känna till för att veta hur åkomman bör behandlas. Skolios som beror på olika benlängd (som i sig, utöver detta, kan bero på olika bakomliggande orsaker) klassas som funktionell skolios och besvär kopplade till denna typ av krökning kan lindras med ortopediska skoinlägg som är anpassade för patienten. Vid funktionell skolios kan man oftast se att ryggraden tenderar att rätas ut när individen sitter eller ligger ner. Denna typ ger oftast inga större besvär.

Andra saker som kan vara viktiga att känna till är när skoliosen uppstår. Är den infantil, juvenil eller adolescent? Sammantaget brukar man försöka kategorisera krökningen av ryggraden efter hur den ser ut, hur den uppstått och när, helt enkelt i vilket skede av tillväxten den har uppstått. Både strukturell och icke-strukturell skolios kan vara idiopatisk och utöver det kan det uppstå temporära krökningar orsakade av spänningar i muskler kopplade till andra besvär och orsaker, t.ex komplikationer med ischiasnerven.

Symptom vid skolios

Deformering av ryggraden som har krökts i sidled. Skolios kan resultera i smärta i ryggen, funktionsnedsättningar, försämrad lungfunktion och andningssvårigheter och relaterade psykologiska besvär. Ju värre krökningen av ryggraden är, desto högre är risken för organpåverkan och nedsatt lungkapacitet. Alla som har skolios upplever inte besvär. Skolios kan också förekomma med andra deformationer av bröstrygg och ryggrad till exempel kyfos (kutryggighet) eller tilltagande lordos (svankrygg) i ländryggen. Vid höggradig skolios roterar torax, vilket bidrar till eller orsakar kyfos, vilket ökar risken för organpåverkan och att detta resulterar i nedsatt lungkapacitet och andningssvårigheter.

Otäcka besvär som kan uppstå vid allvarlig skolios är organpåverkan, till exempel nedsatt lungfunktion och andningssvårigheter. Vid höggradig skolios har torax roterat, vilket orsakar kyfos eller kutryggighet och detta ökar risken för att lungorna påverkas negativt.

Kan träning hjälpa vid skolios?

Graden av skolios styr vilken behandlingsmetod som är relevant, men det är inte alla som behöver någon form av behandling. Vid lindrigare fall av skolios behövs sällan någon behandling. Hur går undersökningen till? Läkare undersöker ryggen genom tester där man ser om ryggraden rätas ut, till exempel om patienten lutar sig fram. Andra viktiga områden att undersöka vid ev. skolios är skuldror, bröstkorg och bäcken.

Barn får undersökning av skolsköterska eller skolläkare och det är så många fall av skolios upptäcks. Om skolios upptäcks kan läkaren skriva remiss till ortopeden. Ortopeden gör en andra undersökning med röntgen och sedan görs regelbundna kontroller för att hålla koll på att ryggradens krökning inte förvärras över tiden.

Vid kraftigare krökning av ryggraden, som är större än 45 grader, kan det krävas kirurgiska ingrepp för effektiv behandling. Om du är vuxen och misstänker att du har skolios, kontakta din vårdcentral och berätta om dina symptom. En annan form av behandling som kan hjälpa eller åtminstone lindra många besvär kopplade till skolios, beroende på vilken form av skolios det är och vad den beror på, är sjukgymnastik.

Har du skolios och vill få träningsråd?

Om skoliosen är icke-strukturell och beror på muskelspänningar som har krökt, förvridit och roterat ryggraden, så kan individanpassad träning i kombination med olika former av stretch och progressiv belastning hjälpa patienten att minska besvär och i vissa fall återställa funktionell kapacitet. Viktigt att komma ihåg är att om andningsförmågan är påverkad, så är det viktigt att legitimerad vårdgivare får chans att undersöka din rygg.

Kommer vårdgivaren fram till att skoliosen är icke-strukturell eller funktionell, och inte beror på mer komplicerade deformationer i själva skelettet, så kan träning vara en primär behandlingsmetod som lindrar smärta, besvär och funktionsnedsättningar i rörelseapparaten. Målet med behandling av skolios med träning bör vara att stretcha områden runt krökningen och stärka muskelvävnader som har bidragit till den.

Här på Kraftsportkliniken får vi in många fall med ryggbesvär. Kraftsportkliniken är en specialistmottagning, som är en del av Ortopedmedicinska Institutet i Göteborg, som är inriktad på medicinsk träning och post-rehabilitering. Här samarbetar vi med sjukgymnaster, kiropraktorer och läkare, för att hjälpa dig att ta klivet från rehab till friskvård. Vill du veta hur vi kan hjälpa dig när du har olika ryggbesvär? Boka en kostnadsfri konsultation eller fyll i formuläret här nedan så kontaktar vi dig inom kort.