Impingement

Impingement, impingementsyndrom eller inklämningssyndrom, är en vanlig men ofta diffus diagnos på axelsmärta som beskriver vad som händer inuti axelleden när utrymmet för vävnader i området begränsas och därför kläms ihop, irriteras och smärtar.

Det kan handla om allt från muskler till senor och bursa.

Smärtan uppstår ofta vid rörelser ovanför huvudet, till exempel militärpress och andra varianter av axelpress, men även övningar som belastar bröstmuskler och bicepsmuskler som gränsar till axelleden kan göra ont och smärta vid belastning.

Vid diagnostisering används ortopediska tester och ”painful arc”, där patienten får testa att lyfta armarna längs utmed sidorna (laterala lyft eller sidolyft som det även kallas) för att bedöma var i rörelsen smärtan uppstår. Diagnosen refererar till anatomiska och/eller biomekaniska begränsningar mellan skulderblad, främre ledband och överarmsbenet i det subacromiella utrymmet.

(Vanligt symptom är smärta mellan 60 och 120 grader vid laterala lyft…)

Inklämningssyndrom är vanligt bland styrketränande. Risk för impingement ökar dock med stigande ålder och det drabbar inte bara individer som styrketränar. Hög träningsvolym med hög intensitet, där bakre axelgördel inte prioriteras, kan förvärra besvär.

Vad som exakt orsakar smärtan är omdiskuterat.

Den biomekaniska förklaringsmodellen, som beskriver att strukturer och vävnader blir ihopklämda, irriterade och därför smärtar, har begränsningar och saknar starkt stöd i litteraturen. Varför impingement ibland beskrivs som ett slags slaskdiagnos.

Orsakerna till besvären kan vara många.

Men vad vi ser i klinik med primär och sekundär impingement är att smärta vid olika typer av belastning är vanligt. Och även om man inte alltid vet den exakta orsaken så kan konservativ rehabträning ofta hjälpa patienter att minska smärta.

Vad är skillnaden på primär och sekundär impingement?

Inklämningssyndrom delas upp i två kategorier. Den ena är primär inklämning och den andra är sekundär inklämning.

Primärt inklämningssyndrom beror på skador, försvagningar eller överbelastningar i stabiliserande muskelsenor. Detta kan resultera i ett slags förtjockning, vilket begränsar det redan trånga utrymmet i axelleden ytterligare och orsakar smärtor. 

Inklämningen sker vid acromion, eller det subacromiella utrymmet, där huvudet på överarmsbenet rör sig när vi lyfter armen i olika riktningar. Förutom supraspintatus kan andra strukturer bli påverkade, däribland slemsäcken, bicepssenan men även subscapilaris. Inklämning kan även ske utan att typiska smärtsymptom utvecklas.

Primärt impingement eller inklämningssyndrom beror på anatomiska orsaker, med påverkan av senor och slemsäck.

Sekundärt impingement är vanligt bland idrottare och styrketränande och bottnar i biomekaniska förändringar i axelleden. Det beror på obalanser kring axelleden vilket orsakar instabilitet i rörelser. Om muskler i axelleden inte lyckas centrera ledkulan i ledhålan, kan det orsaka instabilitet som leder till inklämningsbesvär.

Vanligt vid sekundärt impingement är att rotatorcuffen är försvagad gentemot andra muskler som bidrar till att möjliggöra både stabilitet och rörlighet i axeln.

En försvagad rotatorcuff leder till att inklämning sker i axelleden därför att det mekaniska trycket tvingar ledhuvudet uppåt om ledkulan inte centreras under rörelsen. Om denna obalans mellan muskler i axelleden förvärras, försvårar det rörelser och orsakar inklämning i samband med aktiviteter där muskler kring axeln arbetar även om det inte finns skador eller svullnad i vävnad. Andra faktorer som kan påverka är motorkontroll över de muskler som bör hjälpa till att centrera ledhuvudet i ledpannan.

Detta märks ofta i rörelser ovanför huvudet, när man sträcker sig efter föremål, lyfter ner föremål från hyllor, eller pressar fria vikter ovanför huvudet. Tränar man redan flitigt kan det finnas skäl för att se över intensitet, volym och övningars lämplighet.

Den exakta orsaken till inklämningssyndrom kan vara svår att hitta, men tester och undersökning i klinik kan hjälpa terapeuten att komma fram till om inklämningen är primär eller sekundär. Ofta kan symptomen vara ganska snarlika oavsett orsak till besvären.

Förutom smärta kan svaghet vara ett annat symptom vid impingement – något patienter som tränar ibland upplever.

Andra vanliga symptom vid impingement kan vara framåtroterade axlar, stel bröstrygg och diffusa känningar från axeln som ibland letar sig ner i överarmen.

Varför är misstänkt impingement viktigt att undersöka?

Långtgående impingement kan leda till fler komplikationer – däribland bristning, partiell eller fullständig ruptur i rotatorcuffens senor. Det är viktigt att undersöka misstänkt impingement för att utesluta att det rör sig allvarligare skador i leden.

Träning kan hjälpa patienter med både primärt och sekundärt inklämningssyndrom att minska smärta och återskapa funktion och rörlighet i axelleden. Vanligt vid behandling är att man försöker stärka rotatorcuffen. Detta är en konservativ metod som kan underlätta vid impingementsyndrom. Men i många fall räcker det inte hela vägen. Förutom träning för rotatorcuffen är det viktigt att man ser till andra delar av främre och bakre axelgördeln och arbetar med muskler integrerat i funktionella rörelser som bidrar till symptomlindring och hjälper patienten att fortsätta träna.

Vill du veta hur vi kan hjälpa dig?

>> Boka konsultation hos Kraftsportkliniken

Du behöver ingen remiss hit:

Vi är en privat specialistmottagning fokuserad på säker och effektiv styrketräning efter olika besvär. Vi behandlar och ordinerar lämpliga övningar för smärtfria axlar.

Du hittar oss hos Ortopedmedicinska Institutet i Göteborg.