Ledgångsreumatism är en systematisk autoimmun sjukdom som orsakar kronisk inflammation. Inflammationen uppträder ofta i mindre leder i händer och fötter först och letar sig sedan inåt.
När lederna svullnar blir dessa ömma, stela och orsakar långvarig smärta. Över tid kan ledgångsreumatism (reumatoid artrit) resultera i skador på bl.a bindväv, ligament och ledhinnor, vilket beror på att immunförsvaret attackerar kroppens vävnad.
Ledgångsreumatism omfattar inte bara leder.
Sjukdomen påverkar hela kroppen och kan även resultera i inflammation i inre organ som lungor, hjärta, kärl och ögon.
Den kroniska inflammation innebär ofta en ökad trötthet och allmänna sjukdomskänslor och orsaka begränsningar i vardag, arbete och livskvalité. Andra konsekvenser är: muskelmassa minskar pga atrofi och det gör även styrka och uthållighet.
I den här artikeln kommer du lära dig mer om varför reumatism uppstår, vad som händer inuti kroppen när sjukdomen framträder, vem som drabbas, vad som är vanliga symptom och hur reumatoid artrit (ledgångsreumatism) vanligen behandlas.
Vem insjuknar i reumatism?
Reumatism är samlingsnamnet på ett flertal reumatiska sjukdomar.
Den här artikeln handlar om reumatoid artrit.
Sjukdomen är relaterad till inflammationer i kroppen och är systematisk vilket innebär att den påverkar hela kroppen – skelett, leder, muskler och flera organ.
I dagsläget vet vi att runt en miljon svenskar lever med reumatism.
Varför människor insjuknar i reumatism är inte helt känd. En vanlig orsak kan vara att sjukdomen uppstår som konsekvens av inflammationer i kroppen och detta kan leda till att immunförsvaret reagerar dysfunktionellt och orsakar autoimmunitet.
Autoimmunitet innebär att kroppens egna immunförsvar angriper den egna vävnaden vilket leder till att reumatism uppstår och vävnad – över tid – skadas.
Vanligt bland reumatiker är rörelsebegränsningar.
Därför är en viktig del av behandlingen att återskapa/förbättra rörelseförmåga.
Symptom på reumatoid artrit
Viktigt att komma ihåg är att reumatism kan syfta på olika sjukdomar. Den här artikeln fokuserar på ledgångsreumatism (reumatoid artrit) och symptomen kan därför variera jämfört med psoriasisartrit, artros och ankylosing spondylitis.
Vid ledgångsreumatism uppstår inflammation i ledhinnan och bindväven i synovialleder och omkringliggande vävnad t.ex bursan och subkutan vävnad.
Patienter med ledgångsreumatism kan över tid utveckla rörelsebegränsningar.
Det beror bland annat på atrofi av typ 2-muskelfiber.
Atrofi betyder muskelförtvining och innebär att patientens muskelmassa minskar. Vid långt gången och allvarligare reumatoid artrit förtvinar även typ 1-muskelfiber.
Detta kan innebära en progressiv försämring av funktionell kapacitet – patientens förmåga att klara vardagen.
Konsekvensen av reumatism, att patienten över tid förlorar muskelmassa och muskelstyrka, förklarar varför fysisk aktivitet är så oerhört viktigt för den som insjuknar. Atrofi kan orsakas av inaktivitet, vid reumatism förvärras atrofi av det.
Utöver förlust av muskelmassa märks:
- Minskad uthållighet
- Minskad robusthet / vävnadstålighet
- Försämrad ledstabilitet
Det är inte säkert att du som lever med reumatism upplever eller kommer uppleva samtliga symptom och vilka besvär du har kan bl.a bero på sjukdomsförloppets fas.
Vanliga symptom är:
- Värk i leder på båda sidor av kroppen
- Stelhet och ömhet vid fysisk aktivitet (som värst på morgonen)
- Svullna leder och påtaglig inflammation
- Frekventa sjukdomskänslor i samband skov
- Ökad trötthet/matthet
- Varm och rödfärgad svullnad kring leder
- Reumatiska knutor
Inflammationen är inte begränsad till enstaka leder. Ledgångsreumatism är en systematisk sjukdom vilket betyder att den påverkar hela kroppen. Inflammation kan även uppstå i olika inre organ som lungor, hjärta, ögon och även blodkärl.
Viktigt att komma ihåg är att besvären kan variera mellan personer.
Graden och intensiteten av besvär kopplade till ledgångsreumatism kan också variera i perioder. Det innebär att du kan ha perioder med mindre till obefintliga symtom följt av perioder med svårare besvär. Tröttheten brukar gå hand i hand med hur aktiv sjukdomen är. Mer inflammation innebär ökad ömhet och trötthet.
Ett besvär kan vara sk. reumatiska knutor.
Varför knutorna uppstår vet man inte säkert men forskare har lagt fram teorin att detta kan vara ett slags ärrbildning som resultat av inflammationer i blodkärlen.
Vid stora besvär av reumatiska knutor kan operation vara ett alternativ.
Detta händer i kroppen vid ledgångsreumatism
Reumatism orsakar stora rörelsesvårigheter på grund av att muskelmassa, muskelstyrka, uthållighet och vävnadstålighet/robusthet minskar. Det ökar även risken för åderförfettning samt hjärtinfarkt och stroke tidigare i livet.
(Proper viktkontroll kan därför vara extra viktigt för reumatiker)
Men vad är det som händer inuti kroppen?
Varför har ledgångsreumatism så allvarliga konsekvenser?
Människans funktionella kapacitet, alltså vår förmåga att röra på oss för att utföra aktiviteter som vardagen kräver på olika sätt, är i hög grad beroende av muskler. Rörelser sker när muskler producerar kraft, som appliceras på skelettet, och när muskler drar sig samman resulterar det i att vi kan resa på oss, stå upp, gå, arbeta och annat som av olika skäl är viktiga för förmågan att fungera normalt i vardagen.
Ledgångsreumatism orsakar förtvining av det som kallas muskelfibrer.
Muskelfibrer är samma sak som muskelceller.
Och inuti muskelvävnaden har vi olika typer av muskelceller som har olika egenskaper. Muskelfibrernas uppgift är att kontrahera (dra sig samman) och dessa består av de två filamenten aktin och myosin. Typ 1-muskelfibrer är långsamma och typ 2a- och typ 2b-muskelfibrer är antingen snabba och uthålliga eller bara snabba.
Musklers sammansättning av muskelfibrer kan variera och detta beror bland annat på individen, genetiskt arv, vilken muskelgrupp det är (på en och samma individ kan sammansättningen variera mellan olika muskelgrupper) samt fysisk aktivitet.
Har individen en bakgrund inom sport eller idrott?
Och vilken typ av träning har man engagerat sig i lejonparten av tiden?
Vilken typ av fysisk aktivitet du sysslar med kan påverka denna sammansättning – vilken typ av muskelfibrer som dominerar.
Tidigt i sjukdomsförloppet manifesterar sig besvären som synovit vilket innebär inflammation i ledhinnor (synovialmembran), svullnad och minskad rörlighet. Detta leder till hyperemi, ökad tillströmning av blod till området.
En annan tidig konsekvens är ödem och att lymfocyter, vita blodkroppar som är en del av det adaptiva immunförsvaret, infiltrerar ytliga kapillärer och olika mikrokärl.
Celler i ledhinnan sväller och visar tecken på cellskador.
Proteinrik vätska med fibrin (protein som bildas från fibrogen i blodet vid koagulation i samband med skador och formar sig som nätverk av proteintrådar) och inflammatoriska celler uppstår inuti leden vilket resulterar i vad vi typiskt förknippar med inflammation – en påtaglig ibland röd svullnad som känns varm.
Den inflammatoriska processen förstärks av fagocyter (celler som har som uppgift att äta upp bakterier, döende celler och främmande partiklar) som triggar aktivering av fler system och processer som ökar den inflammatoriska responsen.
Immuncellerna utsöndrar cytokiner (protein och peptider som bär med sig kemiska signaler) och rekryterar lymfocyter som deltar i produktion av antikroppar i samband med vävnadsskada. Detta får ledhinnan att svälla, varvid den tjocknar.
Senare märker man även:
Att den inflammerade vävnaden frigör enzymer som attackerar skelett, ledbrosk – närmare bestämt den vävnad som täcker ändarna av ben som möts inuti en led – ligament (en trådrik bindväv som kopplar ihop ben med ben), senor (som kopplar ihop ben med muskler) och ledkapseln som omsluter leden som ett slags fodral.
Detta kan resultera i defekter som syns på röntgen.
Nedbrytningen av brosk, som normalt förhindrar att delar av skelettet skaver mot varandra inuti leden, börjar i periferin och arbetar sig inåt mot ledens mittpunkt.
Ledgångsreumatism bryter därför ner och försvagar ligament.
Vanligen börjar ledgångsreumatism i mindre leder vilket märks på till exempel fingrar, tår, händer och fötter. Det är inte ovanligt att patienter med reumatism berättar om smärta i knän- både vid flexion (böjning) och extension (sträckning).
Behandlingsmetoder för ledgångsreumatism
Målet med behandling mot ledgångsreumatism är att försöka kontrollera och dämpa inflammation och smärta. Viktigt är också att vidta åtgärder för att behålla funktionell kapacitet, dvs behålla muskelmassa, styrka men också uthållighet.
Detta åstadkommer man med läkemedel, fysioterapi och egen fysisk aktivitet.
Behandling botar inte ledgångsreumatism.
Men det kan hjälpa oss att påverka sjukdomsförloppet och minska besvär.
Det inkluderar de skador på leder, brosk, muskelmassa – och risk för de komplikationer som följer vid långt gången reumatism, t.ex hjärtinfarkt och stroke.
Diagnosen ställs av läkare eller fysioterapeut.
Vad man tittar efter är inflammationer i leder på kroppens båda sidor.
Hur länge inflammationen verkar ha pågått är en diagnostisk faktor, så även var inflammation framträder först.
Eftersom ledgångsreumatism är en systematisk sjukdom sker behandling inte sällan med hjälp av ett vårdteam där flera professioner ingår. Under processen sätter man gemensamt upp mål med behandlingen som kräver en multimodial approach med vägledning. Förutom fysioterapi förekommer kost- och hälsoråd som kan hjälpa patienten att påverka sin situation och i många fall lindra sina besvär.
Styrketräning med ledgångsreumatism
Träning kan göra ont, det är något många med reumatism beskriver.
Det betyder inte att styrketräning bör undvikas.
Tvärtom – regelbunden fysisk aktivitet hjälper oss att kontrollera sjukdomsförlopp, minska och förhindra besvär och skador på vävnader som attackeras av reumatism.
Initialt får du råd, vägledning och stöttning av sjukgymnast.
Efter det är det viktigt att du fortsätter träna – på egen hand – efter fysioterapi. Ledförstörelse – hur illa drabbad leder är av reumatism – bedöms enligt Steinbrocker-kriterier och detta används för att anpassa träning efter stadium.
Målet med träningen bör vara att:
- Stödja behandling av inflammation
- Förbättra funktionell kapacitet för vardagsaktiviteter
- Förbättra styrka och muskelmassa
Viktigt att komma ihåg är att även om du upplever stelhet, smärta och ömhet, i samband med fysisk aktivitet så är det oerhört viktigt att du håller dig fysiskt aktiv.
Fysisk aktivitet förhindrar och minskar risker för allvarligare skador.
Träningen bör individanpassas.
Det betyder att den ska vara utformad för dig personligen – för din vardag och de uppgifter som ditt arbete och din livsstil fodrar. Har du ett prestationsfokuserat eller kroppsviktsbaserat mål med träningen, bör programmet ta hänsyn till det.
Hur långt gången sjukdomen är kan påverka hur du bör eller inte bör träna.
Rehabträning på Kraftsportkliniken
Kraftsportkliniken Rehab & Friskvård är specialister på säker och effektiv träning i samband med bl.a ledgångsreumatism och andra reumatiska sjukdomar. Vi är en del av den privata rehabmottagningen Ortopedmedicinska Institutet i Göteborg.
Här samarbetar leg. läkare, sjukgymnast och tränare för att erbjuda kvalitativ personcentrerad och evidensbaserad vård i samband med muskuloskeletala besvär.
Vill du veta hur vi kan hjälpa dig?
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.