oktober 5

0 comments

8 vanliga frågor om knäartros från våra klienter

Har du ont i knät och vill veta vad det beror på? Och hur du bör träna för att inte förvärra dina besvär? Då är detta en artikel som du kommer ha stor nytta av.

I det här inlägget har vi samlat svar på många vanliga frågor som vi får från våra klienter på Kraftsportkliniken – angående knäartros. När du har läst klart kommer du ha en tydlig uppfattning om vad artros i knät innebär, vanliga symptom, vad som är skillnaden på reumatism och artrosförändringar i leder och hur du kan lindra besvären med styrketräning som är anpassad för funktionella resultat.

Hittar du inte svaret på din fråga om artros i knän? Fyll i formuläret som du hittar under artikeln när du har läst klart så återkommer vi med svar så snart vi kan.

Jag har ont i knät vid belastning, kan det vara artros?

Absolut, det är inte osannolikt.

Majoriteten av smärtbesvär relaterade till knän beror på artros och degenerativa (nedbrytande) förändringar. Ibland när man läser om smärta i knän kan man även stöta på reumatism, en annan diagnos som medför förändringar inuti leden.

Artros och reumatism är dock inte samma sak (även om artros ibland kallas för en ”reumatisk” sjukdom) och reumatism är inte en vanlig orsak till smärta i knäleden. Artros å andra sidan är bland de vanligaste orsakerna till smärta och besvär i knän.

Sannolikt på grund av att det är den vanligaste ledsjukdomen som existerar.

Varför får man artros i knät?

Artros är en kronisk ledsjukdom som orsakar smärta och stelhet. Artros kan drabba i stort sett alla elder i kroppen men är vanligast i höfter, ryggrad, händer och knän.

Artros uppstår ofta vid stigande ålder men kan bero på en eller flera orsaker.

Genetiska faktorer påverkar risken för artros.

Trauman mot leder, som fallolyckor och idrottsskador, kan resultera i artros. Varför personer som har skadat knät i samband med till exempel fotboll eller annan idrottsaktivitet (som olika korsbandsskador) oftare drabbas av artros i knäleden.

I takt med att vi blir äldre så försämras kroppens regenerativa förmåga.

Regenerativ förmåga innebär kroppens förmåga att återbilda, läka och återhämta vävnader. När nedbrytningen av kroppens vävnader är större än återbildning eller uppbyggnad av samma struktur, ser vi förändringar i vävnadens funktionsförmåga.

Vid artros innebär det förändringar i ledbrosket.

Mellan leder finns något som kallas ledytor och ledbrosket består av kollagen.

När nedbrytningen av kollagen är större än återbildningen av kollagen, så innebär det att ledbrosket blir skörare, svagare och genomgår gradvis funktionsförsämring.

Ledbroskets uppgift är att skydda vävnader i leden.

I leder där ben möts, till exempel lårbenet och smalbenet som möts i knäleden, är ledbrosket viktigt för att hindra att friktion mellan benen som möts i leden uppstår.

I en frisk led kan ben visserligen glida mot varandra, men ledbrosket fungerar som ett skydd som förhindrar nedbrytning, vilket hjälper till att skydda leden mot skada. Vid artros är denna balans satt ur spel och leden försvagas och bryts ner på grund av vad som enklast kan beskrivas som en förslitning. Detta innebär inte att vila på något sätt är bästa sättet att behandla artros, utan att funktionsförmågan är nedsatt.

Denna gradvisa förslitning orsakar smärta och stelhet.

Många som drabbas av artros upplever sänkt funktionsförmåga inte bara i idrott utan i vardagen och livskvalité påverkas. Inaktivitet/vila lindrar inte symptomen.

En stor utmaning är att smärtan blir värre vid fysisk aktivitet.

Men när leden har blivit instabil på grund av artros så är det bara träning, som stärker muskler i området, och operation som kan hjälpa oss att återfå funktion.

Vid stora degenerativa förändringar som bryter ner leden kan finnas goda skäl för total knäplastik, ett kirurgiskt ingrepp som innebär att man byter ut knäleden och ersätter den mer en konstgjord led. Om det har gått så långt så räcker det inte längre med fysisk träning för att stabilisera och återställa ledens funktionsförmåga.

Hur botar man artros med träning?

Artros är en kronisk ledsjukdom, så den går inte att helt bota.

Det närmaste vi kommer till att bota artros är att använda modaliteter som lindrar besvären till den milda grad att smärta, stelheter och andra obehag inte längre är ett stort problem eller hinder för vardagen. För detta är träning det mest effektiva som vi känner till idag. Ett alternativ är ledplastik, där man kirurgiskt ersätter leden.

Beroende på hur långt gången den degenerativa processen är, och hur skadad leden har blivit av artrosen, kan träning bidra till att minska många av besvären kring artros i knän. Musklerna hjälper till att utifrån och in stabilisera knäleden, vilket bitvis kan kompensera den nedsatta funktionsförmågan på grund av knäartrosen.

Detta botar inte artrosen, men kan minska besvär.

Vid långt gången artros så kan kirurgi emellertid vara den enda utvägen, om leden är så nedbruten att styrketräning inte längre är tillräckligt för att stabilisera den.

Frågan är vad som är viktigast:

Är det viktigast att minska smärtan? Eller att återställa funktion?

Är knäböj dåligt vid artros i knä?

Många av våra klienter får höra från läkaren att knäböj antingen bör undvikas eller anpassas, genom t.ex minskat rörelseuttag, i samband med artrosförändring i knän.

I vissa fall kan detta vara mycket rätt och väldigt riktigt.

Men viktigt att komma ihåg är att läkare inte är specialister på muskuloskeletala besvär, rehabilitering eller styrketräning. Att alla som har fått knäartros bör försöka undvika att göra fullständiga djupa knäböj med skivstång, hantlar eller kettlebells är ett generellt råd som kan vara användbart, men det är inte 100% individanpassat.

Att träningen bör anpassas efter smärtbilden är dock rimligt.


Om djupa knäböj förvärrar dina besvär så kan det vara något som hindrar dig eller åtminstone gör det svårare att upprätthålla träning, vilket påverkar motivationen.

Kanske är inte ditt mål att knäböja på ett visst sätt.

Kanske är ditt mål bara att fortsätta träna utan att förvärra besvären?

Oavsett är det viktigt att hitta en nivå som låter dig fortsätta träna regelbundet, givetvis på ett progressivt sätt (eftersom muskler bara blir starkare om motstånd ökar över tid). Om det innebär att du inte kan göra väldigt djupa back squats, att du får variera med andra variationer av knäböj, eller kanske inte göra knäböj alls en tid – så kommer det vara värt det. Ibland kan det räcka med att se över intensitet (hur tung träningen är) och volym (hur mycket du tränar). Detta bör anpassas efter dig.

Vilka övningar ska man undvika?

Vid artros i knät så kommer träning som belastar knät göra ont.

Detta är mer eller mindre oundvikligt.

Viktigt dock är att smärtan inte eskalerar drastiskt, så mycket att det blir svårt att fungera i vardagen eller att fortsätta träna regelbundet. Målet med träningen, även om du har ett mer prestationsbaserat mål i grunden, bör vara att hantera besvären.

Och blir besvären bara värre av programmet, då är programmet inte effektivt.

Det finns inga specifika övningar som du måste undvika.

Men undvik gärna övningar som irriterar besvären extra mycket. Att fundera på hur tungt du kan eller kanske borde träna, är minst lika viktigt som vilka övningarna är.

Ett annat alternativ är att fundera på om det finns variationer av samma rörelse som kan fungera bättre. Om back squat gör väldigt ont, har du testat goblet squat? Box squat? Knäböj med kroppsvikt? Eller kanske till och med benpress i maskin?

Det finns ingen ”måste”-övning för att lindra besvären. Nej, inte ens knäböj.

Och ingen övning som du måste eller bör undvika.

Däremot är det viktigt att du fokuserar på att stärka muskler i omkringliggande leder för att hjälpa till att stabilisera knät, vilket kan hjälpa till att bromsa artrosen.

Måste jag operera för att det ska bli bra?

Alla som drabbas av artros i knät behöver inte operera knät.

Denna bedömning gör din läkare som också ställer diagnosen (här på Kraftsportkliniken i Göteborg ställer vi inga diagnoser, utan detta görs av din allmänläkare, ortopeden eller sjukgymnast innan du blir rekommenderad hit).

I många fall är sjukgymnastik och regelbunden medicinsk träning som tar hänsyn till dina besvär tillräckligt för att minska besvären och återfå funktionsförmågan.

Vad är skillnaden  på reumatism och artros?

Artros är en kronisk ledsjukdom som drabbar leder lokalt. Med andra ord kan du ha artros i ett knä som gör ont medan det andra knät är friskt och normalfungerande.

Att du har fått artros i ett knä innebär inte att du har artros i hela kroppen.

Reumatism å andra sidan, är mer av en systematisk sjukdom som till skillnad från knäartros (som inte är det) drabbar hela kroppen.

Artros uppstår på grund av ålder, trauman mot leden och/eller skador i den. Reumatism uppstår inte på grund av trauman eller skador utan verkar snarare vara mer ärftligt. Exakt varför människor får reumatism vet man idag inte helt säkert.

Patologiskt finns fler skillnader:

* Vid artros sker en förslitning av leden på grund av otillräckligt kollagen

(Nedbrytningen av kollagen i ledbrosk är större än återbildning)

* Vid reumatism sker en nedbrytning av hela leden, inte bara skelettet, på grund av ett enzym som utsöndras i leden och som påverkar och bryter ner alla strukturer.

(Vid artros sker nedbrytningen av framför allt skelettet…)

* Reumatism drabbar hela kroppen och innebär kronisk smärta i hela kroppen.

* Vid artros kan smärtan komma och gå och smärtan är oftast lokal.

Både artros och reumatism orsakar degenerativa förändringar i leder, men hur dessa förändringar uppstår, på grund av vilka orsakar och hur smärtar upplevs, kan variera ganska mycket mellan sjukdomarna. Det är med andra ord inte samma sak.

Hur påverkas leden av artros?

Brosket i leden förändras och bryts gradvis ner.

Ledbrosket består av kollagen och för att ledbrosket ska bestå intakt, slitstarkt och funktionellt, krävs att återbildning av kollagen i vävnaden är större än nedbrytning.

Vid artros uppstår en obalans mellan nedbrytning och uppbyggnad.

Detta orsakar förändras i ledbrosket som slits ut och till slut kanske till och med försvinner helt. När detta sker finns inte längre ett skydd mellan skelettet i leden.

Om benen rör sig direkt på och mot varandra bryter detta ner skelettet.

Om nervändarna blottas och exponeras tilltar smärta.

Vanliga symptom i samband med knäartros är en generell trötthet som är svår att vila bort, stelhet i den drabbade leden (ofta som värst efter man vaknat), svullnad och ömhet över leden och en mer eller mindre konstant smärta som ökar över tid.

Typiskt för artros är att smärtan uppträder eller tilltar vid belastning.

Träning med artros kan därför göra extra ont.

Ibland kan smärtan även hålla i sig vid vila och i samband med sömn. Hur smärtan uttrycker sig beror mycket på hur långt gången artrosen är i den drabbade leden.

Hur ska jag träna med knäartros?

Efter läkarbesöket, där man kommit fram till att du har knäartros, kommer läkaren rekommendera sjukgymnastik och/eller medicinsk personlig träning.

Vid artros är det viktigt att träningen är individanpassad.

Individanpassningen bör ta hänsyn till sjukdomen, vilka besvär du har och hur långt gången knäartrosen är, samt vad ditt mål med träningen är. Kanske är ditt mål inte bara att lindra smärtan? Kanske har du något annat du också vill kunna göra? Till exempel leka med dina barn, dina barnbarn, eller göra en viss övning?

För att du ska få en förbättring i funktion, smärtlindring och träningsresultat behöver vårdgivaren ta hänsyn till din personliga situation. Även om träningen är baserat på protokoll behöver övningar, intensitet och volym, anpassas efter dig.

På Kraftsportkliniken i Göteborg hjälper vi patienter med artros.

Du hittar oss hos Ortopedmedicinska Institutet i Vasastaden där vi samarbetar med ortopedläkare, fysioterapeut, naprapater och psykolog för att hjälpa dig att säkert och effektivt återställa funktion och minska smärta och olika besvär.

Första besöket kostar ingenting:

>> Boka din kostnadsfria konsultation

Din coach,

– Mathias Zachau
Cert. personlig tränare

Kraftsportkliniken, Ortopedmedicinska Institutet


Tags

artros, knäböj med ont i knät, knäsmärta, reumatism, smärta


Du kan också gillar

Bli stark, bli säker, även om du har ont