5 myter om rehab och styrketräning efter diskbråck

Missförstånd, felaktigheter och myter kring smärta och besvär i ryggen kan vara ett hinder för din styrketräning. När det kommer till diskbråck specifikt så är myterna så många och så övertygande att det ibland kan kännas lättare att sluta träna helt.

Men är det verkligen en bra idé?

Hur påverkar träning diskbråck egentligen? Och vad är egentligen sanningen om operationer, tung basträning och olika behandlingsmetoder när man har diskbråck?

I det här inlägget har vi samlat vad vi anser om några vanliga myter.

Ryggsmärta är ett vanligt problem, som många styrketränande lider av, och diskbråck är mycket vanligare än vad man kan tro till med utan smärta i ryggen.

Men det innebär inte att ditt riskbråck måste vara ett stort hinder.

Myt #1 – Träning förvärrar diskbråck

Träning är en primär behandlingsmetod vid många olika ryggbesvär.

Så länge din träning är anpassad för din situation, förslagsvis med initial guidning från en legitimerad fysioterapeut, så kan träningen hjälpa dig att stärka ryggen.

Stärker du ryggen så blir den mer robust.

Och om ryggen blir mer robust så kan den tåla större krafter.

Och det är en bra sak.

Det är viktigt att träningen är progressiv men tar hänsyn till dina besvär. Varför ett besök hos en sjukgymnast kan vara en stor fördel när det kommer till rehabträning.

Ett bra förhållningssätt oavsett är att träning hjälper.

Det är sällan total vila är överlägset träning, när träningen är individanpassad och framtagen av vårdgivare.

Vad gäller diskbråck specifikt så kan det finnas flera olika aspekter att ta hänsyn till utöver diagnosen. Det handlar mer om vad du gör än vad du inte gör, men att undvika rörelser som förvärrar smärta/irriterar besvären, brukar vara en bra idé.

Myt #2: Man måste operera diskbråck

Att diskbråck kräver kirurgiska ingrepp för att det ska bli bra igen, är en vanlig (miss)uppfattning. De flesta diskbråcken läker av sig själva helt utan operation.

Så mycket som 80-85% av rapporterade diskbråck kräver inte operation.

Rehabträning kan stödja läkningsprocessen.

Men även utan träning så blir de flesta bra av sig själv, helt utan hjälp, efter en tid. Så att diskbråck alltid kräver operation för att ryggen ska kännas bättre är inte sant.

Om diskbråcket inte läker, å andra sidan, då kan finnas skäl för operation.

Hur vet man om diskbråcket kräver operation?

Detta är något som läkaren bedömer, när du söker vård för diskbråck.

Myt #3: Diskbråck betyder att ryggen är sönder

Diskarna hittar vi mellan kotkropparna och dessa fungerar som stötdämpande dynor som hjälper ryggraden att stå emot ansträngningar och påfrestningar.

Disken kan visserligen skadas på olika sätt, t.ex i samband med olyckor.

Men vid diskbråck så har inte ryggen per definition gått sönder. Vad som händer är att en del av disken har blivit påverkad och denna försvagning eller ev. skada av disken resulterar i att en del av innehållet läcker ut i ryggmärgskanalen. Om detta påverkar nervutskott, från ryggmärgskanalen, så kan det orsaka obehag och smärta.

Det finns olika typer av diskbråck:

* Den yttre ringen spricker inte, men kärnan pressas utåt
* Kärnan pressas utåt så att den går ut genom höljet och in i ryggmärgskanalen
* Den yttre ringen kan inte längre hålla stora delar av kärnan kvar i disken

Smärtan kan kännas i ryggen men även smärta i benen.

Det är sant att diskbråck är någon form av försvagning/skada på disken.

Men det innebär inte att hela ryggen har gått sönder eller att det automatiskt rör sig om en allvarlig skada som är farlig på något sätt. Majoriteten av alla diskbråck läker fint på egen hand och kräver ingen särskild vård, även om vård med fysioterapi och liknande kan underlätta. Kom ihåg att ryggen är väldigt robust och tål stora krafter. Och det finns ingen fördel att alltid försöka ”akta ryggen”.

Myt #4: Vila är det bästa mot diskbråck

Ibland är kortare tids vila nödvändigt och/eller rekommenderat.

Men i det långa loppet så är det träning som gäller, om du vill behålla eller förbättra din funktionella kapacitet (din förmåga att fungera i vardagen utan vidare besvär).

Detta måste inte vara tung styrketräning, å andra sidan.

Att bara gå ut och gå, stå oftare på jobbet (om du sitter mycket i vanliga fall) och lättare övningar för både över- och underkropp, kan du komma väldigt långt med.

Från andra perspektivet:

Du måste inte sluta med styrketräning.

Strukturer och vävnader som vi belastar/stressar över tid, blir starkare och mer robusta. Och strukturer och vävnader som vi inte belastar, kommer bli svagare.

Beroende på utgångsläge kan intensiteten behöva anpassas.

En legitimerad fysioterapeut kan hjälpa dig att ta fram ett individanpassat program som tar hänsyn till dina besvär och hjälper dig att återhämta dig efter ryggbesvär.

När du är färdig med primärrehab så kan en medicinsk tränare, som känner till din historik och genomför en screening/undersökning med rörelseanalys, hjälpa dig att avancera till tyngre styrketräning på ett för dig säkrare sätt (om det känns viktigt).

Marklyft och knäböj är inte alltid negativt vid diskbråck.

Faktum är att även tyngre träning kan hjälpa som behandling.

Huruvida just du bör eller inte bör träna marklyft, i det skede efter diskbråcket där du finner dig just nu, handlar om dina personliga förutsättningar. Känner du dig osäker, boka ett kostnadsfritt strategisamtal så berättar vi exalt vad du bör tänka på.

Myt #5: Ischias är alltid diskbråck

Ischias betyder att upplevd smärtan är kopplad till ischiasnerven.

I samband med diskbråck kan man få ischiassmärta.

Vilket innebär att smärtan känns från höften, ner i benet och ibland ut i foten. Men många olika besvär kan orsaka ischiassmärta. Så att du har fått ”diagnosen” ischias, måste inte automatiskt innebära att du har ischiassmärta på grund av diskbråck.

Varför kan man få smärta i benet av diskbråck?

Från ryggmärgskanalen har vi något som kallas nervutskott. Dessa nervutskott är en del av kroppens nervsystem, som skickar och tar emot information till och från hjärnan. Nerverna som sticker ut från ryggen, går ut till kroppens vävnader.

Nerverna ut går från nacken, bröstryggen och ländryggen.

Vid diskbråck så kan nerver hamna i kläm och bli negativt påverkade, om det geléliknande innehållet som runnit ut från disken mellan kotorna, orsakar tryckförändring i ryggmärgskanalen eller nervrotskanalen, som det ibland kallas.

Om nerven som är påverkad går ut till benet, så kan smärta kännas i benet.

Och en sådan nerv är ischiasnerven.

Det är med andra ord inte alltid där vi får ont eller upplever smärta, som skadan eller orsaken till smärtan, härstammar. Vilket kan vara bra att lägga på minnet.

Vill du veta hur du ska styrketräna efter diskbråck?

>> Boka en kostnadsfri konsultation

Vänligen.

Mathias Zachau

Kraftsportkliniken
Ortopedmedicinska Institutet i Göteborg