Ryggont

Den medicinska tränaren undersöker, coachar och rehabiliterar skador och smärtor kopplade till olika delar av ryggen. På den här sidan hittar du exempel på besvär kopplade till smärta och skador i ryggen. Sedan berättar vi hur rehabträning kan hjälpa dig.

Ryggen utgör överkroppens baksida.

Ryggen, som även består av nacken, löper från skallen ner till bäckenet (pelvis) och höftbenet (os coxae). När man pratar om besvär kopplade till ryggen delar man ofta in ryggens segment i delarna: bröstrygg (övre ryggen) och ländrygg (nedre ryggen).

Ryggradens skelettstruktur utgörs av kotpelaren.

Kotpelaren är, som det låter, en pelare av kotor staplade på varann.

Människan har 33 kotor totalt men endast 24 av dessa kan vi röra. De 24 rörliga kotorna består av 7 halskotor, 12 bröstryggskotor och 5 ländryggskotor. Ryggkotornas storlek är större längre ner i ryggen och mindre högre upp mot skallen.

Inuti kotpelaren löper ryggmärgen som är en del av nervsystemet.

Från ryggmärgen går nervutskott, lateralt ut från kotorna som är staplade på varandra, ut till resten av kroppen. Där nerver skickar information från hjärnan och tar emot information genom bl.a muskelspindlar, som skickas tillbaka till hjärnan.

Skuldran ligger på ryggen men räknas i regel till den posteriora axelgördeln, inte ryggen per definition även om många muskler man tänker tillhör ryggen är i själva verket axelmuskler. Ryggens muskler har som uppgift att stabilisera och möjliggöra rörelser i ryggradens olika segment. De djupa ryggmusklerna fungerar som två pelare och sitter på varsin sida om ryggraden. Dessa löper från korsbenet upp till kraniet.

I ländryggen hittar vi longissimus thoracis, illiocostalis, lumborum, multifidus, erector spinae och quadratus lumborum.

Sedan har vi de ytliga ryggmusklerna som funktionellt bidrar med stabilitet och rörelse till övre extremiteter. Här finns många muskler man stöter på inom träning – nämligen trapezius, latissimus dorsi, rhomboideus minor, rhomboideus major, serratus posterior, serratus inferior och levator scapulae. Läs om axeln och skuldran här.

Skador och smärta kopplade till ryggen kan vara besvärliga.

De flesta kommer någon gång under sin livstid uppleva någon fom av ryggbesvär. En undersökning visar att 80 procent av alla vuxna svenskar någon gång i livet drabbas. Ett vanligt missförstånd är att ryggen blir bättre av vila. Ibland kan en kortare tids immobilisering vara nödvändig, men i regel mår ryggen bra av aktivitet. När du står upp och rör på dig avlastar du i själva verket ryggen.

Ryggbesvär är vanligare bland inaktiva kontorister än vad det är inom idrotten.

Men är inte sällsynt inom kraftsport. Styrkelyftare, strongman-atleter, crossfit-tävlande, kroppsbyggare och motionärer med styrkemål kan få ont i ryggen av bristfällig och/eller slarvig teknik, överbelastningsskador och avsaknad av programmering.

På Kraftsportkliniken har vi erfarenhet av att rehabilitera ryggbesvär. Vi hjälper skadade motionärer och idrottare på olika nivåer med besvär i rörelseapparaten.

Här är några ryggbesvär vi behandlar:

Hur fungerar rehabilitering på Kraftsportkliniken?

Vi samarbetar med din vårdgivare. Kraftsportkliniken – Rehab & Friskvård är en del av Ortopedmedicinska Institutet i Vasastan i Göteborg. Den privata vårdenheten är multidisciplinär vilket innebär att här finns olika professioner inom rehab samlade.

Här finns läkare, sjukgymnast, naprapat, psykolog och personlig tränare.

Första mötet innebär alltid en biomekanisk rörelseanalys.

Under rörelseanalysen undersöker vi med ortopediska tester om du har nedsättningar i rörelseapparaten, s.k. röda flaggor (som indikerar underliggande skada eller patologi) som kan bidragit till att du har fått ont samt om det finns något annat som är viktigt att vi känner till innan du börjar styrketräna med tyngre vikter. Upptäcker vi att du har besvär som kräver annan typ av vård refererar vi dig till en lämplig specialist. Första mötet är alltid kostnadsfritt. Här bokar du individanpassad rehabträning online.

Tung träning har aldrig varit lättare