Diabetes

Diabetes är en typ av kronisk sjukdom som innebär för höga halter av glukos i blodomloppet. Det beror på komplikationer med insulinproduktion och insulinrespons – cellernas förmåga att omsätta energi från näring i blodet när/om insulin frisätts.

Antingen kan kroppen inte längre producera insulin, eftersom beta-cellerna i bukspottskörteln inte överlever.

Eller så är mängden insulin inte tillräcklig för normal metabolism.

Diabetes klassas därför inte som en utan flera olika sjukdomar som uppstår på grund av olika orsaker. Även om symptomen mellan typerna är snarlika så kan behandling och vårdplan vara väldigt olika. I vissa fall är medicinering nödvändigt.

Diabetes delas upp i två kategorier:

Typ 1 diabetes
Typ 2 diabetes

I vissa sammanhang kan man ibland höra att den ena diabetes-typen är farlig och den andra inte är det, beroende på om tillståndet kräver behandling med medicin.

Men så enkelt är det inte – både typ 1 och typ 2 diabetes är allvarliga sjukdomar. Och vidtar man inte åtgärder för att hjälpa kroppen att hantera blodsockerhalten i blodet så kan det få allvarliga konsekvenser. Till exempel åderförkalkning, blodpropp, stroke, hjärtinfarkt, kallbrand/gangrän/vävnadsdöd och slutligen amputation om en extremitet ruttnat och dött.

Vad är typ 1 och typ 2 diabetes?

Vid typ 1 diabetes har kroppen otillräckliga mängder insulin på grund av att betaceller i bukspottkörsteln inte överlever. Typ 1 diabetes kallas ibland barndiabetes men drabbar även vuxna, vanligen mellan 30- och 40-årsåldern. 5-15 % av alla som drabbas har typ 1 diabetes. Fler män än kvinnor insjuknar i diabetes.

Typ 1 diabetes kräver insulinterapi – medicinering med insulin.

Typ 2 diabetes kräver inte medicinering och uppstår ofta i samband med övervikt och fetma. Vid både typ 1 och typ 2 diabetes är kost och träning en viktig del av behandlingen. Det hjälper kroppen att hålla nere blodsockerhalten i blodet.

Orsaken varför diabetes uppstår är okänd men ärftlighet och livsstil (övervikt/fetma, höga stressnivåer och inaktivitet) är faktorer som man vet påverkar risken att insjukna i diabetes.

Vad händer i kroppen vid diabetes?

Människokroppen behöver energi för att överleva och fungera normalt.

Energiomsättningen sker i kroppens celler och energin får vi i oss från maten i äter i form av protein, kolhydrater och fetter, som transporteras från tarmen ut i blodet.

Blodomloppet transporterar sedan energin ut i kroppen för att förse celler i olika organ och vävnader med näring. För att celler ska kunna ta upp näringen behöver vi ett hormon som kallas insulin. Det fungerar som kroppens egna inlagringshormon.

Hormonet produceras i bukspottskörteln i beta-cellerna, de Langerhanska öarna, och frisätts efter att vi har ätit en måltid. Langerhanska öarna är grupper av celler inuti bukspottskörteln som bildar pankreatiska polypeptider, glukagon och insulin.

Vid diabetes klarar cellerna inte av att plocka upp energin från blodomloppet, vilket innebär att sockerhalten i blodet ökar och flyter runt utan någonstans att ta vägen.

Blodsocker som inte plockas upp av celler kan lagras i lever och muskler för att användas vid senare tillfällen genom s.k. glykogeninlagring (inlagring av glukos) – en process som kompliceras av diabetes.

Glykogen är namnet på glukos, när det har lagrats i vävnader.

När mängden glukos i blodomloppet som inte plockas upp och omsätts av cellernas energiproduktion stiger och inte har någonstans att ta vägen orsakar det problem. Åderförfettning uppstår, blodförsörjningen försvåras och risker för hjärt- och kärlsjukdom stiger. Även muskler och lever får svårt att reglera blodsockerhalten.

Vid nedsatt insulinkänslighet svarar cellerna sämre på tillgången till insulin så även om kroppen fortfarande bildar hormonet så är upptaget av glukos inte tillräckligt.

Glukostolerans och insulinkänslighet

Du kan ha nedsatt glukostolerans utan att insjunkna i diabetes.

När cellerna har blivit insulinresistenta och inte längre svarar korrekt på insulin utvecklas diabetes. Om cellen har blivit sämre på att plocka upp glukos från blodomloppet och insulinproduktionen minskar stiger blodsockerhalten – vilket ställer till med problem i små och stora kärl, som pulsådror, med åderförkalkning.

Hos friska människor sjunker blodsockerhalten efter en tid.

Det gör det inte hos diabetessjuka.

Vid typ 2 diabetes kan buksportskörteln producera insulin men produktionen minskar över tid och eftersom cellerna blir insulinresistenta är insulinmängden oavsett inte tillräcklig för att kroppen ska kunna hålla blodsockerhalten nere.

Levern som annars kan hjälpa till att reglera blodsockerhalten påverkas negativt i samband med diabetes.

Hos en frisk människa utsöndras blodsocker från lever och muskler när det behövs, när energitillgången från ny näring är begränsad (till exempel mellan måltider). Vid diabetes är kroppen sämre på att reglera blodsockerhalten och lever och muskler släpper av misstag ut för mycket glukos, vilket bidrar till att blodsockerhalten ökar.

Därför kan diabetessjuka ha höga blodsockerhalter även om man inte har ätit en måltid på länge.

Skillnaden mellan typ 1 diabetes och typ 2 diabetes är orsaken varför blodsockret är för högt i blodomloppet. Vid typ 1 diabetes kan kroppen inte producera insulin på egen hand, varför medicinering krävs. Vid diabetes typ 2 kan kroppen fortfarande producera och frisätta insulin utan medicinering, men insulinet är inte tillräckligt.

I båda fall är insulinkänsligheten en viktig faktor vid behandling.

Symptom på diabetes

Symptomen på diabetes kan vara diffusa och subtila. Många gånger smyger sig symptomen fram långsamt över många år. Detta kan vara lätt att tillskriva andra saker som sömnhygien, stor stress och förändringar på grund av stigande ålder.

Här är några vanliga symptom:

Ökad trötthet
Ökad törst
Nedsatt känsel i fötter
Du kissar oftare
Synen försämras

Riskfaktorer är övervikt/fetma, ärftlighet och livsstil.

Nutrition och träning kan hjälpa kroppen att hålla nere blodsockerhalten.

Regelbunden motion och träning leder oftast till jämnare blodsocker, det påverkar även blodfetter och blodtryck positivt – vilket är områden som diabetes drabbar.

Träning har en insulinliknande effekt på kroppens celler och motion förbättrar samtidigt cellernas insulinkänslighet.

Och som vi skrev tidigare så är insulinkänsligheten något som inte bara påverkas negativt av diabetes utan är en av de bidragande orsakerna att diabetes uppstår.

Regelbunden träning och sunda kostvanor kan därför dels hjälpa patienter att behandla sjukdomen, dels hjälpa personer som är i riskzonen att främja en hälsosam livsstil vilket kan minska risken att insulinresistens och diabetes uppstår.

Vad händer utan behandling?

En av riskerna med diabetes är att små och stora ådror åderförkalkas. Det påverkar blodförsörjning och blodcirkulation samt minskar energiupptag till muskler vilket ökar risk för nervskador – så kallad neuropati – samt kallbrand/gangrän/nekros.

På grund av att blodförsörjningen minskat är det svårare för kroppen att läka även mindre sårskador i fötter. I extrema fall har man sett att sår på fötter som patient inte noterat, på grund av nedsatt känsel, lett till att kroppsdelar ruttnat och dött.

Om kroppsdelar ruttnar och dör kan amputation var enda utvägen.

Rätt träning vid diabetes

All motion kan hjälpa dig att förbättra insulinkänsligheten.

Forskning har visat att även lättare motion som regelbundna promenader kan påverka insulinkänsligheten positivt.

Vid träningsterapi för diabetessjuka används en blandning av mer anaerob träning (styrketräning i maskiner eller med fria vikter) och aerob-/mer konditionsträning.

Träningen behöver vara tillräckligt intensiv för att förbättra muskelstyrka men samtidigt utmana kardiovaskulär funktion.

För bäst effekt av träning som behandling vid diabetes underlättar det alltid att följa en vårdplan. Beslut om vårdplan fattas med läkare. Idrottsfysiolog, fysioterapeut och medicinska tränare kan hjälpa med utbildning och ordinera lämpliga övningar.

Har du fått diabetes?

Då är det viktigt att får hjälp med en vårdplan för att minska risken för allvarliga komplikationer som neuropati (nervskador), stroke, hjärtinfarkt och amputation. Den medicinska tränaren kommunicerar med din läkare, utbildar dig kring dina besvär och ordinerar lämplig träning baserat på läkarens rekommendationer.

>> Boka en kostnadsfri konsultation

Kraftsportkliniken är en del av Ortopedmedicinska Institutet.

Vi är specialiserade på medicinsk träning, styrketräning och kondition vid kroniska sjukdomar som diabetes, ortopediska skador och träning efter operationer. Behöver du hjälp med att planera din träning? Du är du varmt välkommen på en konsultation.