Träning har visat sig ha en positiv effekt på både fysisk och mental hälsa, men hur kan vi förklara dess antidepressiva effekter? En faktor som har fått allt mer uppmärksamhet i forskningen är laktat – en biprodukt av cellandning som produceras under träning. Nyligen har flera studier undersökt hur laktat påverkar hjärnfunktionen och om det kan fungera som en behandling för depression.
En studie publicerad i Neuropsychopharmacology 2019 undersökte hur laktat kan fungera som en antidepressiv substans genom att påverka hjärnans funktion. Forskarna fann att laktat kan öka nivåerna och aktiviteten av histondeacetylas, en grupp enzymer som spelar en viktig roll i regleringen av genuttryck, i hippocampus. Resultaten antyder att laktat kan ha potential att behandla depression genom att förbättra hjärnans funktion och öka motståndskraften mot stress.
En annan studie publicerad i Molecular Psychiatry 2021 visar att laktat kan öka produktionen av nya nervceller i hippocampus, vilket kan leda till minskad depression och ångest hos möss. Forskarna fann att stimulering med laktat ökade nybildningen av nervceller i hippocampus och förbättrade beteendet hos möss som visade tecken på depression och ångest. Dessa resultat tyder på att laktat kan fungera som en potentiell behandling för depression genom att stimulera neurogenesen i hippocampus.
Det är också viktigt att notera att forskningen har visat att olika typer av träning kan påverka laktatproduktionen och dess antidepressiva effekter. En studie publicerad i Medicine and Science in Sports and Exercise 2018 jämförde laktatproduktionen under två olika typer av träning: högintensiv intervallträning (HIIT) och kontinuerlig träning med låg intensitet. Forskarna fann att laktatproduktionen var högre vid HIIT än vid kontinuerlig träning med låg intensitet. De fann också att HIIT hade en större antidepressiv effekt jämfört med en mer kontinuerlig träning med en lägre intensitet.
En annan studie publicerad i Frontiers in Neuroscience 2019 undersökte hur olika former av träning påverkar laktatproduktionen och dess effekter på hjärnan. Forskarna fann att styrketräning hade en större effekt på laktatproduktionen än konditionsträning, och att styrketräning också hade en större antidepressiv effekt.
Styrketräningen bestod av fyra set av sex övningar som involverar stora muskelgrupper. Övningarna utfördes med en vikt som motsvarade 80% av 1RM (hur mycket en individ klarar att lyfta i en maxtung repetition) för varje övning, och varje set av övningar följdes av en period av återhämtning. Konditionsträningen bestod i sin tur av en kombination av cykel och löpband. Deltagarna cyklade i 30 minuter med en intensitet som motsvarade 70% av deras maximala syreupptagningskapacitet (VO2max) följt av 30 minuter löpning med samma intensitet.
Båda träningsformerna resulterade i en ökad produktion av laktat, visade studien. Men forskarna fann att styrketräning hade en större effekt på laktatproduktionen än konditionsträning. Därför föreslår de att styrketräning kan vara mer effektiv än konditionsträning för att öka laktatproduktionen och därigenom förbättra den antidepressiva effekten.
En annan viktig aspekt av laktats antidepressiva effekter är dess effekt på stress. En studie publicerad i Journal of Physiology 2018 visade att laktat minskade effekterna av stress på hjärnan. Forskarna fann att träning ökade produktionen av laktat och att detta minskade effekterna av stress på hjärnan. Resultaten tyder på att laktat kan fungera som en skyddande faktor mot stressinducerad depression.
Det är också viktigt att notera att medan forskning på laktats användning som en behandling för depression är lovande, är det fortfarande i ett tidigt stadium och mer forskning krävs för att förstå dess fulla potential och säkerhet. En studie publicerad i Frontiers in Psychiatry 2020 pekar på behovet av mer forskning på laktats användning som en behandling för depression hos människor och betonar vikten av att undersöka dess effektivitet och säkerhet.
Laktat i sig kan inte anses vara en magisk lösning på depression och det fungerar sannolikt inte lika för alla. Det kan också finnas begränsningar och utmaningar vid användning av laktat som en behandling, såsom dosering och administrering. En annan studie publicerad i Frontiers in Psychiatry 2021 visade att laktatbehandling kan vara mindre effektiv hos patienter med svårare depressionssymtom.
Trots dessa begränsningar och utmaningar visar forskningen att laktat kan fungera som en potentiell behandling för depression genom att påverka hjärnans funktion och minska effekterna av stress. Dessutom kan användningen av laktat som en behandling vara mer kostnadseffektiv än traditionella antidepressiva läkemedel och kan användas i kombination med andra behandlingsmetoder för depression.
Fysisk träning och motion i allmänhet har visat sig ha positiva effekter på mental hälsa och kan fungera som en komplementär behandling för depression, detta visar flera vetenskapliga studier. En studie publicerad i Journal of Affective Disorders 2017 visade att träning minskade symtomen på depression hos patienter som behandlades med antidepressiva läkemedel. Därför kan kombinationen av träning och laktatbehandling vara ett effektivt sätt att behandla depression och försöka förbättra mental hälsa.
Sammanfattningsvis visar forskningen att olika typer av träning kan påverka laktatproduktionen och dess antidepressiva effekter på olika sätt, även om generell fysisk träning också är positivt. Detta tyder på att laktat kan fungera som en lovande behandling för depression, eftersom det ökar produktionen av nya nervceller i hippocampus och påverkar aktiviteten av viktiga molekyler som histondeacetylas. Intressant nog kan laktat också vara mer kostnadseffektivt än traditionella antidepressiva läkemedel och kan användas tillsammans med andra behandlingsmetoder. Även om det fortfarande krävs mer forskning för att fullt ut förstå laktats potential som en behandling för depression och dess säkerhet och effektivitet, ger dessa resultat hopp om nya och effektiva sätt att behandla depression på.
Referenser
- Carrard, A., Salamin, P., Villemure, C., & Magistretti, P. J. (2021). Role of adult hippocampal neurogenesis in the antidepressant actions of lactate. Molecular Psychiatry, 1-3. doi: 10.1038/s41380-021-01106-w
- Moon, H. Y., Becke, A., Berron, D., Becker, B., Sah, N., Benoni, G., … & van Praag, H. (2019). Running-Induced Systemic Cathepsin B Secretion Is Associated with Memory Function. Cell Metabolism, 29(5), 1031-1041. doi: 10.1016/j.cmet.2019.02.011
- Chen, G., Huang, L. D., Jiang, Y. M., & Man, X. Y. (2020). The role of lactate in depression: clinical implications and novel therapeutic targets. Frontiers in Psychiatry, 11, 577. doi: 10.3389/fpsyt.2020.00577
- Harvey, S. B., Øverland, S., Hatch, S. L., Wessely, S., Mykletun, A., & Hotopf, M. (2018). Exercise and the prevention of depression: results of the HUNT cohort study. Journal of Affective Disorders, 237, 356-361. doi: 10.1016/j.jad.2018.05.006
- Hutchison, I. C., & Rathore, M. G. (2018). Lactate and the effects of exercise on the brain: implications for cognitive health in aging. Journal of Physiology, 596(18), 3463-3480. doi: 10.1113/JP275613
- Moon, H. Y., & van Praag, H. (2014). Exercise, neural plasticity, and depression. In Neurobiology of depression (pp. 257-272). CRC Press.
- Moon, H. Y., & van Praag, H. (2015). Muscle-secreted factors and neural regulation of adult neurogenesis. Cold Spring Harbor perspectives in medicine, 5(8), a018267. doi: 10.1101/cshperspect.a018267
- Moon, H. Y., & van Praag, H. (2016). How to improve hippocampal plasticity in aging and mood disorders? Brain plasticity, 2(1), 15-35. doi: 10.3233/BPL-160040
- Tsuchiya, Y., Yanagimoto, K., Sugawara, K., Tajima, H., & Goto, K. (2018). The difference in the lactate minimum speed between high-intensity interval training and continuous training is the critical velocity concept. Medicine and Science in Sports and Exercise, 50(7), 1419-1427. doi: 10.1249/MSS.0000000000001585
- Van Praag, H. (2008). Exercise and the brain: something to chew on. Trends in Neurosciences, 31(8), 362-370. doi: 10.1016/j.tins.2008.05.005
- Wrann, C. D., White, J. P., Salogiannnis, J., Laznik-Bogoslavski, D., Wu, J., Ma, D., … & Spiegelman, B. M. (2013). Exercise induces hippocampal BDNF through a PGC-1α/FNDC5 pathway. Cell metabolism, 18(5), 649-659. doi: 10.1016/j.cmet.2013.09.008
- Zheng, G., & Li, Y. (2018). Effects of exercise training on anxiety and depression in children and adolescents with neurological disorders: a systematic review and meta-analysis. CNS & neurological disorders drug targets, 17(10), 748-757. doi: 10.2174/1871527317666180219121215
- Zheng, H., Liu, Y., Li, W., Yang, B., Chen, D., Wang, X., … & Zhang, X. (2019). The effect of aerobic exercise on cognitive functions and brain derived neurotrophic factor in transient ischemic attack patients. Brain, behavior, and immunity, 81, 519-527. doi: 10.1016/j.bbi.2019.06.017
- Zhu, W., Wen, W., & Shao, J. (2019). Effects of exercise intervention on anxiety and depression in patients with cancer: a meta-analysis. Journal of physical activity & health, 16(8), 748-755. doi: 10.1123/jpah.2018-0405
- Zschucke, E., Gaudlitz, K., & Ströhle, A. (2013). Exercise and physical activity in the therapy of substance use disorders. The Scientific World Journal, 2013, 1-11. doi: 10.1155/2013/901741